Vilken irriterande förkyldning till att aldrig försvinna! Nu är jag trött på vinter, snö, slask och allt sånt där. Förstår inte riktigt vad man ska med det till.

Imorgon är det dags att åka från Stockholm igen. Det kommer att bli skönt men tomt. Tomt för att man är så långt ifrån henne, skönt för att man är så långt ifrån henne. Jag förstår inte varför jag har förmågan att falla för fel personer? Man vet ju från första början att allt kommer att gå åt helvete och att man kommer att bli ledsen men likt fan så lyssnar man inte på sitt förnuft. Nåja, det har ju inte varit helt värdelöst, snarare tvärtom... jättemysigt och trevligt. Men nu är det nog över. Om du läser det här så vill jag i alla fall säga att jag tycker så mycket om dig och att jag vill ha dig så sjukt mycket. Så det så.