Vad kan man säga? Jag visste att det skulle göra ont när det tog slut... men att det skulle göra såhär ont? Nog för att jag blivit dumpad förut, men det här är helt sjukt. Det enda som finns i mitt huvud är hon, det enda som finns i mitt hjärta är hon.

Jag hoppas i alla fall att du vet att jag menade när jag sa att jag älskar dig och att du är helt underbar.

Nu är det kan man bara ladda upp inför helgen och då blir det garanterad stenhårt på alla fronter.. Enda sättet att komma över sorgen och besvikelsen är, enligt min mycket gode vän Andy, att supa, slåss och hitta någon att dela natten med. Det blir det spåret man kör på.

Vilken irriterande förkyldning till att aldrig försvinna! Nu är jag trött på vinter, snö, slask och allt sånt där. Förstår inte riktigt vad man ska med det till.

Imorgon är det dags att åka från Stockholm igen. Det kommer att bli skönt men tomt. Tomt för att man är så långt ifrån henne, skönt för att man är så långt ifrån henne. Jag förstår inte varför jag har förmågan att falla för fel personer? Man vet ju från första början att allt kommer att gå åt helvete och att man kommer att bli ledsen men likt fan så lyssnar man inte på sitt förnuft. Nåja, det har ju inte varit helt värdelöst, snarare tvärtom... jättemysigt och trevligt. Men nu är det nog över. Om du läser det här så vill jag i alla fall säga att jag tycker så mycket om dig och att jag vill ha dig så sjukt mycket. Så det så.

Dra åt tusan, vilken helg. Egentligen hade man ju planerat att ta det relativt lugnt men det gick ju åt helvete. I fredags förfestade vi här, sedan blev det Salem/Tumba på natten och i lördags blev det förfest hos Andy innan vi drog till Ropsten. Senare på kvällen/natten hamnade jag ute i Hammarby Sjöstad vilket var alldeles särdeles trevligt. Micki, jag kommer att sakna dig något alldeles fruktansvärt. Du är världens bästa tjej och ingen annan kan ta  din plats. Någon dag...

Hur som helst, all ångest och ledsamhet lättades upp i och med allas våran gamla vän Alkohol och det var härligt. Jag avskyr min situation just nu. Jag är ganska säker på att det kommer att sluta i total katastrof. Fan, jag hatar alla jävla idiotbrudar. Vad man ska med kärlek till skulle jag inte ens orka försöka förstå mig på ens under pistolhot. Nu är det färdig med all jävla skit, nu blir det att vara för mig själv i ett par årtionden framöver.

Hörde att Anathema ska spela i London om några månader  så då blir det att dra över dit och kolla in ett av världens bästa band. Då hinner man dessutom få lite lugn och ro och slippa allt jävla pack i det här vidriga skitlandet. Trevligt, trevligt. Det lär bli en resa över till Irland samtidigt då och det ser man fram emot en massa.

Tack alla som var med i helgen! Ni andra kan dra åt helvete.